Malmö – Sveriges seriehuvudstad

Begreppet Seriestaden fyller 20 år. Nu satsar Malmö på att ytterligare befästa sin position som Sveriges seriehuvudstad.

© Lovisa Witt

I höstas startade mötesplats:serier på Malmö Universitet. Projektet administreras av institutionen för Konst, kultur och kommunikation, K3 och drivs med stöd av Region Skåne och Fakulteten för Kultur och Samhälle på Malmö Universitet.

– Här möts serieskapare, förlag, forskare och andra för att lära av varandra och skapa nya samarbeten. Vi behöver det här för att skapa bättre samordning och därigenom öka möjligheterna för professionellt yrkesutförande i regionen, säger Gunnar Krantz, lektor på K3, själv konstnär, serieskapare och den som myntade begreppet Seriestaden, och fortsätter:

– Den kanske viktigaste frågan är att få serieskapare att skapa serier. Att ha de ekonomiska förutsättningarna för att skapa själva serierna. Det handlar idag mycket om att få stipendier. Vi ska verkligen göra det möjligt för nya serieskapare att nå ut. Det finns en oerhörd kvalitet här i Malmö.

En del av projektet ägnas även åt att studera seriepedagogiken och seriepedagogernas behov. I slutet av januari arrangerade mötesplats: serier en kongress med inbjudna pedagoger från Bryggeriets Gymnasium, Serieskolan vid Kvarnby Folkhögskola, Malmö Universitet, Kulturskolorna i Malmö och Hässleholm och frilansande seriepedagoger. Då diskuterades hur man ska möta det ökade intresset och hur man kan utbyta erfarenheter.

– Idag finns möjlighet till en väldigt lång obruten bildningsgång. Du kan börja teckna serier på Malmö Kulturskola när du är nio år och sen fortsätta där i tio år. Efter det går du över till Bryggeriet och efter det till Serieskolan och Malmö universitet. Det är unikt. Vi har exempel på serieskapare som går hela den vägen också, säger Gunnar Krantz.

Gunnar Krantz myntade begreppet Seriestaden

Han beskriver utbildningen och kunskapen som mycket gångbar. Alla blir kanske inte serietecknare men personer som kan skriva berättelser, teckna, göra animationer är efterfrågade på arbetsmarknaden.

– Jag hoppas på samma effekt här som inom spelbranschen. Eller att satsningen på serier ska kunna betyda för Malmö vad deckargenren betytt för Ystad. Den svenska noir-genren tror jag till exempel skulle fungera utomordentligt i serieform, säger Gunnar Krantz.

Från att ha varit en undergroundföreteelse för en handfull inbitna har serier och serieskapande blivit en naturlig och viktig del av stadens kulturliv.Skillnaden är stor i jämförelse med hur det var för 20 år sen. Det var då Gunnar Krantz hittade på begreppet Seriestaden för att samla det som då hände på serieområdet i Malmö.

– Vi skulle ha en utställning om serier på Virserums Konsthall och jag tänkte att vi skulle sätta samman en liten förvisning här i Malmö som gick under namnet Seriestaden. Och det kom jättemycket folk! Vilka konstformer i Malmö som får genomslag varierar över tiden. På 90-talet var det musiken och Tambourine Studios. Nu kan det vara dags för serier. Nu har vi den kritiska massan. Malmö universitet drar till sig otroligt många unga människor.

Att det här med serier sedan fick sådant fäste i just Malmö förklarar han med flera samverkande faktorer.

– Vid den tiden flyttades en stor del av den svenska serieproduktionen från Stockholm till Egmont i Malmö och det gjorde även Seriefrämjandet. Samtidigt började Malmö att bli en attraktiv stad att flytta till. Det innebar att även serietecknare flyttade hit. Rörelsen växte på så vis underifrån och flera förlag startades. Sedan får man inte heller glömma en sådan sak som att Malmö stadsbibliotek byggde upp en egen avdelning för tecknade serier för vuxna. Det var ovanligt att det fanns då, berättar Gunnar Krantz.

Året efter Gunnar Krantz talat om Seriestaden startade Kvarnby folkhögskola en utbildning i serieteckning och året efter det sin Serieskola, som har sina lokaler i Kulturhuset Mazetti mitt i staden. Lärare de första åren var förutom Gunnar Krantz även seriekritikern Fredrik Strömberg och serietecknaren Tony Cronstam, som senare slog igenom med serien Elvis.

– Serieskolan var en totalhit från början! När jag flyttade hit 1988 var vi bara en handfull serietecknare. Fram tills för några år sen kunde jag fortfarande namnen på de flesta serietecknarna. Det kan jag inte längre. Men vad serier kan vara har också förändrats. Det kan bli film, spel eller dramatik. Liv Strömquists serier har ju till exempel satts upp på Dramaten och Malmö Stadsteater, säger Gunnar Krantz.

Vilka serier är typiska för Malmö?

– Vi har några starka genrer. Dels den självbiografiska och dels den feministiska och politiska. Det är nog de som varit tydligast för allmänheten. Men här finns även ett stort intresse för manga, fantasy, horror och science fiction och så har vi traditionella seriestrippar fast i uppdaterad form som till exempel Lina Neidestams Zelda och Ellen Ekmans Lilla Berlin. Men utbudet och variationen är mycket stor. Vi har även serieskapare utbildade i Malmö som framförallt är verksamma på den internationella marknaden, säger Gunnar Krantz.

En av de många framgångsrika serieskaparna i Malmö är tecknaren, designern och seriepedagogen Lovisa Witt.

Lovisa Witt önskar att serievärlden skulle nå ut till ännu fler

Efter att jobbat med bland annat dockteater och studerat till regissör i Köpenhamn hittade hon till Serieskolan 2002.

– Jag sökte och hade tur. Jag kom stolpe-in. Jag hade inte tecknat sedan jag gick i mellanstadiet. Men det handlade inte om det utan om kommunikation och att hitta sin egen stil. Jag är driven av berättelser. Det behövs inte så många streck för att berätta något och har du bara papper och penna så är du igång, säger Lovisa Witt.

Hon beskriver sitt tecknande som enkelt och tydligt.

– När jag kom ut efter utbildningen var jag ganska ensam i min nisch. Folk suktade efter den enkelheten just då och jag fick många uppdrag. Jag tror att många företag tycker att det att det är kul att få något tolkat av ett proffs i stället för att bara plocka ut en bild från en bildbank.

Lovisa Witt lyfter fram gallerierna och serietecknarkollektiven i Malmö men betonar ändå hur viktiga utbildningarna i Malmö är för att hålla Seriestaden levande.

– Institutionerna utgör ramarna för allt arbete. Och viktigast är Serieskolan. Det är motorn och det är där allt börjar, säger Lovisa Witt.

På Rum för serier, Seriefrämjandets galleri för tecknade serier på Friisgatan hänger bilder av Per Åhlin, tecknaren av Dunderklumpen och Karl-Bertil Jonssons julafton, på väggarna. I mars tar en utställning med Lina Neidestam, som firar tio år med sin serie Zelda, över.

© Lovisa Witt

– Både hon och Ellen Ekman med Lilla Berlin finns med i Sydsvenskan nu. Båda har också gått Serieskolan i Malmö. Det är storartat!

På en pall på golvet ligger seriealbum utgivna av Malmöförlaget Kolik med serieskapare som utbildat sig här som Sara Hansson, Ester Eriksson, Fabian Göransson och Eva Björnstrand.

– Det finns så många som är bra! Det finns en sådan otrolig berättarkraft! säger Lovisa Witt.

Vad skulle du vilja se mer av i Seriestaden Malmö?

– Jag skulle önska att serievärlden kunde bli ännu mer publik. Att vi nådde ut till ännu fler.

Har du något tips för den som är intresserad?

– Ja, gå på Seriefesten, fansinfestivalen den 3-4 mars på stadsbiblioteket. Där kan du nosa på de allra färskaste serierna.

Vad har du själv på gång just nu?

– Jag gör en serie som heter Modig. Det blir en enrutas-serie. Men den gör jag för mig själv.

 

text/foto Tobias Malmberg

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *