Nyhamnen och Saltimporten – Malmös centrum växer

För tio år sen var det en bortglömd del av stan. I dag är Nyhamnspiren ett av Malmös mest spännande utvecklingsområden. Om 20 år ska området vara en naturlig del av stadens centrum.

Ola Törn-Lindh  är kreativ chef på Park Lane Fashion som flyttade sitt huvudkontor från Helsingborg till kontorshotellet Saltimporten på Grimsbygatan i somras.

Ola Törn-Lindhe gillar den råa känslan som finns i området

– Vi sökte lokaler i Malmö när vi kom i kontakt med det här området och föll för den råa meatpackerindusti-känslan. Sen hörde vi om planerna som är på gång och

tyckte att det här kändes kreativt. Nu har vi en fin vy utåt med Malmös nya skyline på andra sidan bassängen, med lotsbåtar som passerar och med mycket folk som rör sig här tack vare lunchrestaurangen Saltimporten Canteen.

I samma byggnad huserar även Ljus i hus där Ann Margreth Westerholm jobbar. Hon gillar områdets blandning av industri och kreativa företag.

– Vi fanns i Hamnpaviljongen, längst ut på Nyhamnspiren, tidigare. Det är en fantastisk byggnad, men det funkade inte att visa belysning där. Vi hade vårt lager här på Grimsbygatan redan 2001 men så flyttade vi hit för sex år sen.

Ann Margreth Westerholm trivs på Saltimporten

– Det här området var verkligen ”rough” innan. En bit bort, i tegelhusen, tränades vakthundar så det var ett väldigt skällande hela dagarna, säger hon och ler lite snett åt minnet och fortsätter:

– Men så började fotografer, inredare, designers och andra lite ovanligare och spännande företag att söka sig hit.

Utveckling underifrån

Lars Böhme är landskapsarkitekt på Malmö Stad och tillsammans med Kenneth Fryklander på Malmö Stad ansvarig för den Översiktsplan för Nyhamnen som arbetas fram.

Han tycker att det är spännande att det är så många företag som dykt upp på Nyhamnspiren.

– Saltimporten är en av uppstickarna. Där har vi Limhamnshus som en väldigt aktiv fastighetsägare. Det händer något där som är väldigt intressant. Det är motorerna för området som är viktiga. Vi bejakar det som händer och att utvecklingen kommer underifrån. Staden behöver inte alltid vara styrande i dessa processer.

Nyhamnsbassängen invigdes 1903. I Nyhamnen bedrevs import, export och lagring av livsmedel. Härifrån gick passagerartrafiken till Amerika. Och trafiken till och från Danmark var intensiv ända fram till att Öresundsbron byggdes. Ute på Nyhamnspiren fanns populära utestället Strandpaviljongen, vilket sedan revs och ersattes med Hamnpaviljongen. Här fanns även ett kallbadhus som också revs och byggdes upp på nytt vid Ribersborg. Så det man vill göra nu med Nyhamnen är egentligen inget nytt utan snarare en återgång till det en gång har varit. Det var från början en plats för folk i rörelse.

– Det här är en stadsdel med en egen identitet. Man talar om det här som Västra Hamnen 2.0, men jag vet inte det. Vi ska ta lärdom av Västra Hamnen, men den anlades för produktion av fartyg, Nyhamnen för att vara en handelsplats och det ska återspegla sig även framöver. Nyhamnen

Visionsbild över Nyhamnsbassängen, illustration Gisele Paiva Nilsson

ska vara en plats där centrum möter havet, säger Lars Böhme.

Baksida blir framsida

Saltimporten i Malmö

– När man talar om Nyhamnen säger man att det ligger bakom centralstationen. Där måste vi tänka nytt. Malmös centrum ska i framtiden ligga kring centralstationen, inte söder om. Det ska upplevas som en naturlig del av centrum. Malmö växer så vi kan unna oss ett större centrum. Men det tar så klart tid att göra något som setts som en baksida till en framsida.

Förutom närheten till havet och utökningen av centrum är en tredje viktig punkt att människan prioriteras. Att gående, cyklister och hållbart resande med buss och tåg främjas. Bland annat finns förslag på att anlägga två  öar och en utfyllnad i Nyhamnbassängen som ska bebyggas och öarna är tänkta att vara bilfria. Utfyllnaden ska ligga i Nyhamnsbassängens östra del, öarna ska ligga söder om hamnpiren och framför västra hamnen. Det ska även göra det möjligt att i framtiden binda ihop västra och nya hamnen med broar.

– Det är lite roligt för förslagen om öarna kom fram som synpunkter under samrådet. Där ser man vad viktigt det är att man inte har ett färdigt förslag utan att man kommer med förslag som man sedan jobbar på, säger Lars Böhme.

 

text och bild : Tobias Malmberg

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *