Titti och Tareq är överens – samarbete utvecklar matstaden Malmö

Malmös utveckling har på ett par årtionden tagit staden från en undanskymd till en framträdande plats i gastronomivärlden. Och nyckeln till fortsatt utveckling är samarbete. Det menar två av stadens främsta matprofiler – Titti Qvarnström och Tareq Taylor.

De båda kockarna – profilerade matkreatörer i Malmö och välkända från TV – talade vid det senaste frukostmötet 07:07am som hölls i Nöjesteaterns lokaler.

Temat var mat och företagande och under deras drygt en timme långa föreläsning framträdde tydligt två parallella röda trådar i budskapet.

För det första vikten av att jobba ihop, samarbeta och fortsätta utvecklas genom gemensamma ansträngningar. För det andra den snabba utveckling som Mat-Malmö har genomgått under 2000-talet. Titti Qvarnström inledde med att berätta om hur hon som ung med matlagningsdrömmar lämnade sin hemstad för att söka kocklyckan på annat håll.

– Jag ville jobba med gastronomi och då var Malmö inte den bästa staden. Här fanns mest snålblåst, duggregn och en post kockumsk depression. På andra sidan sundet fanns bra kockutbildningar och ett fantastiskt lärlingssystem.

Men när hon väl återvände till sin barndomsstad hade något hänt. Den molekylära gastronomin som hade dominerat under 90-talet hade fått en motreaktion och ungefär samtidigt lanserade Nordiska ministerrådet ett manifest för nordisk matlagning – med god djurhållning, bra råvaror och lokalproducerat som några av de främsta parollerna.

Det var ett välkommet tillskott som hjälpte det traditionella svenska köket att utvecklas och bli något annat, något nytt. Och plötsligt hände det saker på matfronten även Malmö.

– När jag kom tillbaka hade vi fått en bro till Köpenhamn och en högskola och det riktigt bubblade av kreativitet. Malmö hade blivit lite som en rebell och här hände massor med spännande saker, inte bara inom gastronomin utan även inom exempelvis gaming och musik. Det kändes som att Malmö hade hittat en ny identitet, menar Titti Qvarnström.

– Idag finns här kapital, vilja, motivation och tillgänglighet. I Malmö finns alla möjligheter att göra saker, framför allt om vi gör det tillsammans. Länge har det varit fokus på Köpenhamn, men nu börjar allt fler titta på Malmö, även internationellt.

Tidigare drev Titti Qvarnström restaurang Bloom in the Park, ett arbete som bland annat innebar att hon som första kvinna i Norden belönades med en stjärna i Michelinguiden. Numera är hon kreativ ledare för mötesplatsen Folk Mat & Möten vid Nobeltorget.

Tareq Taylor tog vid där Titta Qvarnström slutade och målade en ljus bild av de möjligheter som finns i dagens Malmö. Han är själv uppvuxen på Regementsgatan och har med egna ögon sett stadens förvandling.

År 2000 startade han restaurangen Trappa ner på Långgårdsgatan. Samma år startade åtta andra restauranger i Malmö, men efter bara ett år hade sex av dem gått i konkurs.

– Det fick mig att fundera över vem det är som startar restaurang, sa Tareq Taylor.

Som nybliven restaurangägare var han själv tämligen obekant med företagardelen.

– De flesta börjar med en dröm om matlagning, så var det för mig och så är det för de flesta. Men driver du en restaurang räcker det inte att jobba stenhårt som kock. Som verksamhetsledare har du ett mycket större ansvar. Du måste ha en struktur på företaget, betala räkningarna och se till att ekonomin sköts.

På den tiden var det också svårt för en restaurangägare att inleda samarbeten. Näringen hade dåligt rykte, men det är en situation som nu har förändrats, menar Tareq Taylor. Idag driver han  restaurang Kockeriet, men har samtidigt fyra andra företag och en rad samarbeten med andra aktörer och företagare.

– Kockeriet är min drömrestaurang, men jag skulle inte klara det utan att ha projekt även tillsammans med andra. Företagande för mig är att samarbeta.

Ett sådant samarbete har landat i företaget Mateneklar vars grundidé är att laga god och näringsriktig mat till äldre, en grupp i samhället som blivit bortglömd, menar Tareq Taylor.

Allt började med att han en dag blev uppringd av en äldre kvinna på ett äldreboende som vädjade till honom att komma och lära personalen att laga ordentlig mat.

– Vi håller på nu att bygga ett kök på Ideon med kapacitet att laga 6 000 måltider per dag. Tanken är att de som inte kan laga mat själva ska få nylagad bra mat hemskickad. Det måste man kunna begära om man arbetat ett helt liv. Min förhoppning är att det här pilotprojektet ska få vingar och inom tre år bli rikstäckande.

Andra samarbeten handlar om design och inredning. Bland annat har Tareq Taylor en samverkan med Hemtex.

– Mycket hände när jag vågade ta steget ut ur mitt kök och sträcka ut en hand. Och jag tror att vi företagare måste sträcka ut fler händer och ställa oss frågan vad vi kan göra för varandra.

 

 

Text och foto: Jakob Hydén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *